Hej hopp! Har klarat dagen förvånansvärt bra trots att det varit en massa onödiga tankar på hur livet skulle sett ut om vi inte träffats den där kvällen för 3 år sedan eller hur det skulle sett ut idag om vi fortfarande varit ett par. Skulle vi ha firat idag, skulle vi varit lyckliga, hur hade livet sett ut för oss som familj?
En massa frågor som jag aldrig kommer få svar på så jag vet inte varför jag ens ställer dom...
Ska försöka ta mig ur det här en gång för alla. De senaste månaderna har det varit så tungt på jobbet så all energi har gått åt till att bara överleva och orka med att gå dit. Arbetet med mitt hjärta och min själ har då blivit alldeles för lidande ooch det känns allt för väl. Men förhoppningsvis så löser det sig på den fronten nu så jag kan lägga lite mer tid på att läka mitt hjärta och gå vidare.
Måste bli bättre på att leva här och nu. Ofta är det ju så att alla de tankar som gnager, oroar och håller en vaken om nätterna är tankar och föreställningar som antingen handlar om det förflutna eller framtiden. De gånger jag lyckas hålla fokus på att vara här och nu får jag ofta en frid inom mig. För det är ju så, här och nu är allt bra, det är ingen fara.
Min älskade son sover tryggt i sin säng i rummet bredvid, vi har tak över huvudet, mat för dagen, kläder och människor runt omkring oss som älskar oss och finns här för oss. Och det viktigaste av allt, vi är friska!
Det är när tankarna börjar fara vilt och man låter det negativa ta över som man oxå börjar må sämre, när man tänker på det som varit och det som komma skall på ett negativt sätt.
Måste arbeta stenhårt på det nu. Har även beställt en ny bok och hur man kan lära sig av optimister och må bättre genom postitiv psykologi och den ska jag sluka direkt den dimper ner i brevlådan, så ska jag nog se till att få ordning på torpet till slut;-)
Till dess låter jag min väns ord värma mitt hjärta;
"Chrissy, du är värd så mycket bättre än du har det nu och du måste tro på det!"
En massa frågor som jag aldrig kommer få svar på så jag vet inte varför jag ens ställer dom...
Ska försöka ta mig ur det här en gång för alla. De senaste månaderna har det varit så tungt på jobbet så all energi har gått åt till att bara överleva och orka med att gå dit. Arbetet med mitt hjärta och min själ har då blivit alldeles för lidande ooch det känns allt för väl. Men förhoppningsvis så löser det sig på den fronten nu så jag kan lägga lite mer tid på att läka mitt hjärta och gå vidare.
Måste bli bättre på att leva här och nu. Ofta är det ju så att alla de tankar som gnager, oroar och håller en vaken om nätterna är tankar och föreställningar som antingen handlar om det förflutna eller framtiden. De gånger jag lyckas hålla fokus på att vara här och nu får jag ofta en frid inom mig. För det är ju så, här och nu är allt bra, det är ingen fara.
Min älskade son sover tryggt i sin säng i rummet bredvid, vi har tak över huvudet, mat för dagen, kläder och människor runt omkring oss som älskar oss och finns här för oss. Och det viktigaste av allt, vi är friska!
Det är när tankarna börjar fara vilt och man låter det negativa ta över som man oxå börjar må sämre, när man tänker på det som varit och det som komma skall på ett negativt sätt.
Måste arbeta stenhårt på det nu. Har även beställt en ny bok och hur man kan lära sig av optimister och må bättre genom postitiv psykologi och den ska jag sluka direkt den dimper ner i brevlådan, så ska jag nog se till att få ordning på torpet till slut;-)
Till dess låter jag min väns ord värma mitt hjärta;
"Chrissy, du är värd så mycket bättre än du har det nu och du måste tro på det!"
Tidigare idag va vi och hälsade på mamma som hade kusin Ini hos sig. Va en sväng till Parkleken och min cykelälskande son hittade genast en blå skönhet att fara fram på:-)
Mitt hjärta, finns ingen bättre än du älskade son
Samisen kör Ini på släpet:-)
-"Nej, nu får du kliva av. Jag får inte upp nån bra fart med dig där bak!"
Imorgon är det tid för sista dagpasset på jobbet. 14 timmar, långt men de allra sista:-)
Skönt!
Mamma kommer hit och passar lillprinsen. T jobbar och dagis är stängt. Tur att man har mormor:-)
Nu måste jag sova och ladda batterierna för morgondagen.
Kram
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar